instant repeater

Filmarbetet är både tidskrävande och pyssligt. Nu är det tur att varje filmsekvens är relativt lång så det har inte inburit så många klipp egentligen. Jag har ställts inför nya frågor hela tiden och tittat igenom det jag gjort och justerat och gjort om igen och igen och igen. Tålamodet sätts på prov då man hela tiden måste upprepa och gå igenom varje filmdel och man får hitta egna strategier för hur man lägger upp det hela. Det viktigaste för mig är att få fram en känsla och att förmedla alla de andras drömmar. Jag hittade ett sätt att skriva med "American typewriter" som gör att texten skrivs bokstav för bokstav och sedan kan jag välja hur länge den ligger kvar och det verkar funka tycker jag. Sedan har jag jobbat på med olika övergångar och försökt få dem snygga och fungerande. 

En viktig pusselbit för helheten är ju att välja musik och jag funderade på det här med rättigheter och vad man får använda. Jag känner en kille, Rickard Jäverling som arbetar med musik och jag mailade honom och frågade om jag kunde få använda mig av någon av hans låtar och svaret blev:

- Kul! Kör!

så nu kör jag på låten "train to c",  vilket ger perfekt stämning och det passar bra att den är instrumental. En låt med sång skulle störa tror jag eftersom man ska läsa och ta till sig drömmarna. Lite långsamt och trevande byggs musiken upp och låter ena stunden melankolisk och lite sorgsen och i nästa stund full av hopp och glädje. Det passar bra med variationen av alla människors drömmar också tycker jag.

Det har varit viktigt för mig att försöka bevara språket i de skrivna drömmarna så långt det går. Jag vill inte riskera att jag omtolkar eller gör om någons dröm. I vissa fall, då flera elever har skrivit samma sak t. ex "körkort", har jag valt att bara ta med det en gång, helt enkelt för att få plats och inte göra filmen för lång och upprepande. En del har skrivit väldigt långa texter och då har jag valt ut vad som är själva drömmen och sedan om det har behövts har jag delat den i flera texter. När jag jobbar med filmen och andras tankar så kan jag känna en viss nervositet för hur eleverna och lärarna kommer att reagera när de ser filmen. Min förhoppning är ju att den ska förmedla någon slags känsla av samhörighet bland oss på skolan och att vi kan känna större förståelse för varandra. Kommunikationen med de det berör och de som bidragit med sina tankar känns oerhört viktig för mig. Sedan är det en bonus om andra kan ta till sig filmen också.

Veckans jobb blir att färdigställa och att undersöka hur jag ska spara och dela med mig av filmen. Jag vet inte vilket sätt som blir bäst. Jag pratade med Charlotte i min handledningsgrupp tidigare ikväll och det var bra att få bolla idéer och tankar kring våra olika projekt.