Komplettering; campus 21 februari

Här kommer reflektioner kring arbetet med workshop och genomförandet som jag valt att göra med mina kollegor på IM-programmet. Jag valde att utgå från Workshop nr 2 som utgick från tre texter på engelska. På det stora hela har jag utgått från den planering som Camilla presenterade. När jag först läste texterna blev jag intresserad att veta varifrån de kom och jag har hittat dem i boken

"The World´s shortest stories" av Steve Moss. Jag behöll texterna The Window av Jane Orvis, Bad luck av Alan E. Meyer och sedan tog jag utifrån ett eget val med texten Proposal av Larissa Kirkland.

Igår eftermiddag bjöd jag in de kollegor som ville vara med till workshop. Jag ställde iordning tre arbetsbord med material, fixade fika och spelade lite skön musik. Det kom totalt nio stycken som ville vara med och jag delade in dem i tre grupper. Varje grupp fick en text och den första uppgiften att tillsammans formulera 8 frågor till texten. Till en början var det lite oklart hur det här skulle gå till. Några började skriva frågor om texten, som om det sådana typer av frågor vi ställer till eleverna om en text, så där fick jag gå in och förklara lite mera att frågorna skulle handla om funderingar till texten. Det här tycker jag var ganska intressant så här i efterhand att ställa frågor till en text och att göra det tillsammans. Det ledde genast in arbetet på ett mera filosofiskt plan.

Parodi

Vem?!

När alla vara klara med denna del gick de vidare till att hitta kärnan och välja ut ett ord som sammanfattade vad deras frågor handlade om. De ord som kom fram i grupperna var parodi, vem? och medmänniskor. Varje grupp fick sedan gå vidare för att bygga en skulptur i papper som skulle ställa frågor till detta ord.

Jag kan erkänna att jag själv var lite nervös över att leda in arbetet till den sista delen och själva byggandet av skulpturerna i papper. Min strategi var att presentera hur man skulle göra och sedan inte lägga mig i arbetet så länge grupperna inte körde fast. Det var intressant att se hur grupperna samarbetade och på vilket sätt. De flesta började med att prata kring hur de uppfattade ordet och hur de skulle kunna bygga det. Jag la märke till att det blev lite mera fart och mera avslappnat när grupperna kom i i byggandefasen. Det tror jag kan bero på att flera av deltagarna var lite nervösa för vad jag skulle hitta på och att det fanns en rädsla för att prestera och göra något som man inte gjort tidigare. Det pratades och skrattades i grupperna och alla byggde helt olika skulpturer.

Samtalen handlade också om ämnen som vi inte pratar om på jobbet i vanliga fall. Från texterna ledde diskussionerna över till mera allmänmänskliga frågor. Vad tänker Carter egentligen på? Vem mördade Rita? Var finns möjligheterna att öppna ett livsfönster? Vad är det att vara en medmänniska? Vem är den här mannen på sjukhuset i Bad luck? Hur hamnade han där i Nagasaki? Vad ska hända med honom sen? Vad minns han av det som hänt honom? Otur.. Är vissa människor mer otursförföljda än andra?

Vad handlade den romantiska kvällen i texten Proposal om? Vad menades med No?! på slutet. Var det ett frieri? Vad hade de för relation egentligen? Var allt så perfekt som det verkade? Ett ord som passade in var tvetydighet. Var allt bara en parodi? På vad då? Ett stjärnklar natt när stjärnorna faller och ingenting blir kvar...Stjärnfallet som kollapsat. Frieriet som blev en parodi.

När alla jobbat färdigt så tittade vi tillsammans på varje skulptur. Alla fick fundera på vad de tänkte att skulpturen handlade om. Sedan fick gruppen läsa sin text, berätta hur de tänkt och vilket ord de kommit fram till. De fick berätta om sin skulptur och vad den visade. Vi pratade sedan tillsammans om workshopen i stort och vad de tänkte om den. Alla verkade tycka att det gett dem något att få sitta tillsammans och prata på ett sätt som man inte gör i vanliga fall och tänka och göra något tillsammans. Vi pratade om hur man kan jobba med eleverna och att de samtal man kommer in på när man pratar utifrån det man gjort kan vara väldigt givande och ge något på ett djupare plan. Vi konstaterade att texterna skulle ha varit för svåra för våra elever att använda sig av. En annan tanke som jag lyfte var just det här med att leda in en process i flera steg, att inte presentera allt på en gång. Det gör att arbetet går lättare. 

En kollega sa till mig efteråt att "Så här har vi aldrig pratat med varandra förut. Det kändes som att man lär känna varandra på ett annat sätt".

Assignment 2

Mitt val föll på att måla en tavla och placera ut den på en kulle och ta ett fotografi.
Mitt motiv till den här målningen är inspirerat av ett foto av två av mina vänner. Det är ett foto som är taget för längesen och som rymmer mycket nostalgi för mig. Den är gjord med blyerts och sen akrylfärg på ogrundad pannå och är gjord illustrativt och ganska snabbt.
Det var roligt att placera den utomhus. Eftersom den föreställer människor så kändes lite som att jag placerade ut dem på kullen och att Lina tittade mot mig. Att placera målningar på ett annat ställe och göra dem till en del av omgivningen är något som jag kan se att man kan jobba utifrån med eleverna. Byter bilden innebörd utifrån dess kontext osv.

Assignment 3- om performance

Jag har gjort ett assignment av de tilldelade och det blev att strö glitter under en promenad här hemma i Falun. Till min hjälp hade jag med mig min 4-åriga dotter Ylva som tyckte att det här var spännande. Vi hade så kallade dekorsten hemma i silverglitter, så man kan säga att det var mera som gruskorn vi strödde ut.

Vi promenerade runt i området där vi bor och strödde ut vårt glitter. Det var lite folk som kollade på oss, men jag tror att de tänkte att vi höll på att leka vilket ju var sant också. Ingen kom fram och sa nått iallafall om vad vi gjorde.
Jag kände mig lite fånig just med att genomföra just det här perfomancet och en anledning var kanske att jag inte kan säga att jag bidrog till att förändra eller göra det offentliga rummet där jag verkat intressantare på nått sätt. Jag började fundera på vad de egentligen hade behandlat dekorstenen med för färg och om jag genom att strö ut den i själva verket strödde ut gifter där jag gick
fram.

 

Apropå att förändra i det offentliga rummet och göra perfomance där så kom jag att tänka på en konstnär som jag gillar mycket, den isländske Olafur Eliasson  vars ateljé jag har besökt i Berlin när jag läste vid Umeå Konstskola. Vid det tillfället var han tyvärr inte där men vi träffade hans assistent som berättade om hans arbete och om ateljén som såg ut som en riktigt experimentverkstad. Olafur Eliasson arbetar med många verk i det offentliga rummet och ofta rör verken våra olika element i naturen som sol, vatten, is, vulkaner, osv. Hans verk har bl.a handlat om miljöfrågor. Han t. ex arbetat med att färga allt vatten i en stad grönt för att göra vattnet synligt och folk har gjort kopplingar till miljöförstöring osv. Han har byggt ett vattenfall som rinner uppåt. Ja han är fantastisk, kolla upp honom om ni inte gjort det förut:

http://olafureliasson.net/icewatch

http://www.ted.com/talks/olafur_eliasson_playing_with_space_and_light#t-551877

I förra veckan gjorde vi Street Art utställning på min skola efter ett avslutat arbetsområde och där var det flera elever som hade planerat och genomfört olika performance. Vi hade Free Hugs, där eleverna gjort skyltar och delade ut kramar under själva utställningen. Sedan var det två tjejer som gjorde performance genom att använda sin kropp i rummet. En av den satt helt stilla som en staty. Den andra tjejen som är dansare gjorde akrobatiska rörelser som hon sedan satt stilla i och efter en stund ändrade hon ställning. Det verkade som de andra eleverna tyckte att det var spännande att se och många satt sig ner en stund för att se tjejerna uppträda.

Länkar till bilderna:
http://www.genetologisch-onderzoek.nl/wp-content/image_upload/olafur-eliasson.jpg
Suns-The-Weather-Project--011.jpg

Assignment 1-digitalt samlande

Det här med Pinterest är ju fantastiskt tycker jag! Istället för att samla bilder på skrivbordet på datorn eller klippa ut saker ur tidningar osv. kan man söka och lägga sina bilder i olika anslagstavlor på Pinterest. Nu vet jag inte om man kan besöka min sida om man inte har Pinterest eller hur det funkar men jag gör ett försök. Här är en länk till min sida där jag samlat inspiration kring bilder med skuggor. Jag kallar mappen Shadowlands.

Man kan fråga sig varför jag fastnat för det här temat och det började lite av en slump egentligen att jag filmade skuggor och i mitt eget skapande tycker jag att det är intressant med transparenta uttryck som jag kan hitta när jag arbetar med flytande tusch, akvarell, glas osv. Bilderna jag samlat är foton där fotograferna har arbetar med skuggor och transparens. Vad är en skugga egentligen? Något synligt, men som man inte kan ta på. Som en tanke, som en känsla, som det andliga, som själen.
Det finns något spännande i att fånga det flyktiga.

http://www.pinterest.com/lindasandberg90/shadowlands/

Modul 8, moment 2 Lektionsplanering i bildanalys

Här kommer min planering. Jag vill bara säga att antalet lektioner beror ju på hur långa lektionspass man har. 

Modul 8 Moment 2; Planering kring bildanalys, Linda Sandberg

Tema: Street Art

Min planering kring bildanalys går in under arbetsområdet Street Art och bildanalyserna fokuserar på analys av samtida konstverk och bilder. Målgruppen är gymnasiets Introduktionsprogram med elever mellan 16-19 år. De har väldigt varierande kunskaper inom ämnet bild. Många är i behov av särskilt stöd och flertalet av eleverna kommer från andra länder vilket gör att det krävs många inividuella anpassningar för att få arbetet att fungera. I arbetsområdet ska eleverna få lära sig om vad som menas med Street Art, analysera några olika bilder inom den genren, samt göra ett eget arbete kring temat.

Under arbetets gång ska eleven reflektera och skriva kring sin process och i slutet av arbetsområdet ska eleverna göra en presentationen/utställning.  Eleverna ska placera ut sina egna Street Art verk i och utanför skolan, bjuda in till utställning och i samband med detta ha en redovisning kring arbetet. Eleverna kommer att bedömas i sin bildanlys, sin idéutveckling och arbetsprocess och bildframställning. Se bedömningsmatris.

Syfte

Eleven kommer att få träna din förmåga att:

·       Kommunicera med bilder för att utrrycka ett budskap.

·       Skapa bilder med digitala eller hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

·       Undersöka och presentera ett ämnesområde med bild.

·       Analysera bilder kring temat Street art och dess uttryck, innehåll och funktioner.

Koppling till centralt innehåll i bild

Bildframställning

Framställande av berättande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande.

Presentationer av eget bildskapande.

Etik och värderingar när det gäller bruk av bilder (street art) samt yttrandefrihet.

Redskap för bildframställning

Material och verktyg för två och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

Samtida konstbilder samt konstverk från Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Lektion 1- Inledning- Vad är Street art?

Syftet med lektionen är att alla ska få ökad kunskap om vad Street Art är för något och att det kan ta sig olika uttryck. De ska börja fundera över vilka budskap som möter dem i ”det offentliga rummet”. Vem vill framföra sina åsikt och vem får lov att göra det?  Eleverna får en inledning och genomgång av arbetsområdet och relevanta ord och begrepp.

Det kan vara klokt att inte presentera alla detaljer på en gång utan ta en sak i taget, lektion för lektion. Den första lektionen ska handla om vad som menas med Street Art och eleverna ska få uppleva och se Street Art.

Alt 1) Om man bor i en större stad där man kan gå på någon aktuell utställning eller ta en promenad i staden för att se gatukonst.

Alt 2) Se filmen Street Art på ur.se, Anaconda.

Anaconda-Street-art

Låt eleverna svara på filmfrågorna individuellt eller tillsammans med en kompis. Diskutera och gå igenom frågorna tillsammans. (Se bilaga med filmfrågor) Vid genomgången kan man lyfta fram frågor som vem har rätt att säga och uttrycka budskap i det offentliga rummet? Vad menas med det offentliga rummet?Vad säger lagen om grafitti? Koppla till aktuella frågor som t. ex nolltoleransen mot grafitti i Stockholm. Vad tycker eleverna själva om de olika uttryck som de sett på filmen?

Lektion 2: Bildanalys av ett samtida konstverk.

Syftet med lektionen är att eleven ska få göra en bildanlys  av ett samtida konstverk tillsammans i gruppen. Tanken är att eleven ska introduceras till hur man kan analysera och titta på bilder kring Street Art för att de sedan kunna arbeta vidare med egna analyser. Genom att göra en första analys tillsammans kan de elever som behöver mycket hjälp och stöd få en tydligt och bli säkrare inför det egna arbete.

Arbetet utgår från en analys av ett konstverk av Banksy 2014. Samma bild som jag använt i min egen analys.

1) Eleverna får börja med att reflektera individuellt i sina skrivhäften;

Vilken känsla väcker bilden hos dig? Hur upplevs bilden?

2)Bildanalysen i helklass genom samtal. ( Kan tilläggas att mina grupper är relativt små)

Jag som lärare skriver ner reflektionerna som uttrycks och eleverna skriver i sina loggböcker. På så sätt har alla deltagit och gjort en grundlig analys av konstverket. Om man har en annan elevgrupp som kan arbeta mera självständigt så kan man ju välja att göra analysen mera individuellt och därefter gå igenom tillsammans.

A) Vi samtalar om och skriver ner denotationer, vad de ser. Vilka personer/figurer finns på bilden, vilken miljö, vad händer, hur är bilden gjord, i vilken teknik.

B) Sedan går vi vidare till steg 2, konnotationer.

Vad tänker ni på när ni ser den här bilden? Vad kan bilden handla om? För vem är bilden gjord tror du? Vilken målgrupp finns, vem är avsändaren? Finns det något tydligt syfte med bilden? Vad finns det för mening med bilden? Vem är Banksy? Var någonstans finns detta konstverk? Har det betydelse för tolkningen? Vad vill bilden berätta för oss? Vad sägs just nu om det som berättas? (tema och rema)

Eleverna får ett papper med tydliga punkter av analysen så att de ser vad vi ska analysera och i vilka steg. De ska träna sig att försöka skriva i löpande text. Vi delar upp analysen i två steg, så att vi kan prata tillsammans efter varje steg. ( Se bilaga)

Lektion 3 och 4

Egen bildanalys

Eleven får välja ett eget samtida Street Art-verk för sin bildanalys.  De ska välja sitt verk utifrån ett uttryck som intresserar dem och som de vill veta mera om. I sin bildanalys ska de särskilt fokusera på platsens betydelse för konstverket. Eleverna behöver tillgång till Internet och bra samlingssidor med länkar för Street Art är: www.gatukonst.se/links samt globalstreetart.com

Se bilaga med bildanalysfrågor.

Lektion 5

Syfte- Att eleverna ska få analysera och samtala kring nutida konst. Att de ska använda sig av relevanta begrepp. Att de ska fundera på ett konstverks tolkning utifrån plats(tid och rum), miljö och kontext.

Eleverna få därefter redovisa sitt arbete med bildanalys i mindre grupper. Det kan vara bra att mixa grupperna så att de får ta del av så skiftande verk som möjligt i sina diskussionsgrupper. (Grafitti, Knitta- Art, Skulptur osv)

Eleverna ska gemensamt fundera över sammanhanget, platsen (kontexten) där Street Art verken är gjorda. Hur skulle platsen vara utan konstverket? På vilket sätt tycker ni att platsen har förändrats med detta verk? Skulle det här konstverket passa på vilken plats somhelst? Varför/ Varför inte?

Eget arbete: Lektion 5-7

Syftet med lektionerna är att eleven ska starta upp, planera och genomföra sitt eget arbete kring Street art med inspiration från det verk som eleven har analyserat. De ska med inspiration från ”sitt” konstverk skapa ett eget Street Art verk i valfritt material och på en valfri plats i och runt skolan.

Genom att besöka platsen, anteckna och fotografera ska eleven fundera på hur platsen ska förändras genom det egna arbetet med Street Art.

Eleven kan jobba enskilt eller tillsammans med en kompis.  Arbetsplanering för eleverna och förslag på material finns i en bifogad fil. Eleverna reflekterar i sina loggböcker alternativt bloggar om hur arbetet går och vad man eventuellt behöver hjälp med.

Lektion 8

Eleven placerar ut det egna konstverket och fotograferar verket på plats. Skriv egna reflektioner kring hur du tycker att platsen förändras. Vad har du tillfört? Hur förändras betydelsen och känslan av platsen?

Lektion 9-10.

Gemensam utställning med alla Street Art-verk och rundvandring tillsammans i gruppen. Var och en berättar om sitt verk och sina tankar.

Individuell utvärdering av det egna arbetet och arbetsområdet.

Bedömningsmatris

E	C	A
Bildanalys: Jag beskriver min bild och dess uttryck, innehåll och funktion på ett enkelt sätt Jag kan använda vissa ord och begrepp som hör till området. Jag kan tolka en samtida bild och göra en enkel jämförelse och koppling till egna erfarenheter, andra verk och till omvärlden.	Bildanalys: Jag beskriver min bild och dess uttryck, innehåll och funktion på ett utvecklat sätt. Jag kan använda ord och begrepp som hör till området på ett relativt bra sätt. Jag kan tolka en samtida bild och göra en jämförelse och koppling till egna erfarenheter, andra verk och till omvärlden på ett relativt väl sätt.	Bildanalys: Jag beskriver min bild och dess uttryck, innehåll och funktion på ett väl utvecklat sätt Jag kan använda ord och begrepp som hör till området på ett välutvecklat sätt. Jag kan tolka en samtida bild och göra jämförelser och kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och till omvärlden på ett välutvecklat sätt.
Material och teknik: Jag använder tekniker, verktyg och material på ett i stort sett fungerande sätt. Jag prövar min idé.	Material och teknik: Jag använder tekniker, verktyg och material på ett ganska fungerande sätt. Jag prövar och omprövar.	Material och teknik: Jag använder tekniker, verktyg och material på ett varierat och idérikt sätt. Jag prövar och omprövar flera olika idéer och metoder.
Jag bidar till att utveckla idéer.	Jag utvecklar delvis egna idéer.	Jag utvecklar egna idéer med inspiration från Street Art.
Jag kan på ett enkelt sätt reflektera kring hur jag har arbetat.	Jag kan på ett utvecklat sätt reflektera kring hur jag har arbetat.	Jag kan på ett välutvecklat sätt reflektera kring hur jag har arbetat.
Jag bidrar till att göra val i mitt arbete som leder arbetet framåt.	Jag ger egna förslag som med bearbetning leder arbetet framåt.	Jag formulerar och väljer olika handlingsalternativ som leder arbetet framåt.

 Bilagor:

Filmfrågor, Bildanalys,Arbetsplanering till eleverna. Kolla i bloggen på GUL. Vet inte riktigt hur jag bifogar filer här.

Erik Berglin och TED Talks- Stealing like an artist

Nu har det gått en vecka sedan jag såg och hörde Erik Berglins föreläsning. Hans arbete och tankar kring bilder har verkligen varit något som satte igång mitt eget tänkande om hur man kan arbeta med foton både i egna projekt, men även med eleverna.

Här ska jag lyfta fram några saker som jag tyckte var särskilt intressant och vad det fått mig att tänka på:
Är det så att vi lever i en värld där det helt enkelt redan finns för många bilder tagna? Behövs det verkligen fotograferas mera? Han pratade om att väldigt få bilder som tas verkligen har en bäring. En cappuchinobild på Instagram saknar egentligen helt betydelse efter 5 minuter. Vilka bilder är det som verkligen behöver fotograferas? Tänker att alla bilder vi tar och laddar upp till olika sociala medier även lagras och det går åt en ofantlig mängd med lagringsutrymme och energi då alla miljontals människor laddar upp sina cappuchinobilder. Är det försvarbart?

Erik har själv valt att som fotograf avstå från att ta egna bilder och istället använda sig av andras men i nya sammanhang. Han "tar" bilder, lånar dem men sätter samman dem till nya sammanhang och därigenom blir det konst. Någonting blir synligt som kanske inte fanns där tidigare. Han arbetar med associationer och leker sig fram. Jag kan se många sätt där man med eleverna skulle kunna använda bilder på Internet i associationsprocesser med eleverna och där de själva kan finna nya betydelser och sätta samman bilder till en egen mening och berättelse. Jag använder själv Pinterest för att samla bilder och idéer och där kan man spara bilderna på ett enkelt sätt och skapa sina egna anslagstavlor kring olika teman.

Jag gillade också tanken på bilder där det inte heller finns en egentlig fotograf som vid djurbilderna från skogen och google earth bilderna där man sökt efter delar där programvara inte fungerat. Att slumpen styr arbetet precis som vid projektet han gjorde kring "god mood" där olika konstobjekt sattes ihop genom photomerge och tekniken slumpar ihop bilder genom en automatiserad process.
Att använda Internet som en plattform och start för associerande är nått jag tar med mig från hans föreläsning och det tränar ju i hög grad den kreativa förmågan. TED talks föreläsningen hade jag sett sedan tidigare. Det är en skön utgångspunkt att använda sig av det man gillar och ta från det bästa för att skapa något nytt. Att ingenting skapas i ett vakuum och att kreativitet och konstnärligt arbete inte ligger i att komma på allt själv utan att förhålla sig till sin omvärld.

banksy i cheltenham

Modul 8, Moment 1 av Linda Sandberg

Bildanalys

Utifrån de bildanalysmodelller som vi läst om har jag i huvudsak valt Sonnessons modell som den beskrivs i Tildehäftet. Jag har valt följande bild till min bildanalys:

På bilden kan vi se en telefonkiosk med glasdörr vänd mot oss. Inuti den hänger en telefonautomat och vi anar någon slags information eller reklam som sitter fäst inuti telefonkisosken på väggen. Telefonkiosken står på en asfalterad och ihoplappad gata och bakom den finns en vit vägg som ser putsad ut, där färgen håller på att släppa på vissa ställen och den grå putsen lyser igenom.

Där gatan möter väggen kan man se att tuvor av grönt ogräs har trängt sig fram ur marken. Några meter upp på väggen till höger hänger ett ovalt grått föremål som ser ut att vara en parabolantenn. Telefonkiosken kastar en lång skugga på marken till höger om sig. Det är dag och solen lyser ganska starkt. Runt telefonkiosken kan vi se tre män i likadana kläder som sysslar med någonting som har med telefonkiosken att göra. Två av männen är klädda i bruna hattar med svarta band, all männen är klädda i mörka solglasögon, vit skjort och svart slips, en brun rock i samma nyans som hatten och mörka byxor. Deras hy är askgrå. Alla de tre männen är målade figurer på den vita väggen. Mannen till vänster står upp och håller i en apparat med sladd som han håller mot telefonkisosken. Hans ansiktsuttryck ser koncentrerat och sammanbitet ut. Till höger om telefonkiosken sitter en man på huk. Han har på sig hörlurar och ser ut att hålla upp en mikrofon med en hand och bredvid honom på marken står en apparat med två rullar på. Den tredje mannen som står upp till höger I bild ser även han hemlig och sammanbiten ut. Han håller upp en arm mot det övre hörnet på telefonkisoken och vi kan skymta något som ser ut som en antenn, i den andra handen håller även han i en mindra apparat. Gemensamt för männen är att de ser sammanbitna ut i ansiktet och solglasögonen förstärker en känsla av att de vill vara hemliga och anonyma. De håller på med något som gör att de inte vill märkas. Från parabolen kan man se att det går en svart sladd ner till mannen som hukar sig på marken. På något sätt verkar parabolen stå i förbindelse kring den teknik som männen har med sig. Tekniken i kombination med telefonkiosken ger en känsla av att det här är en annan tid, kanske befinner vi oss i början av 80-talet.

Männen är i sin framtoning tämligen anonyma och färgerna på deras kläder framhäver den känslan. Då de alla är klädda lika kan man förmoda att de hör ihop och att de arbetar tillsammans med något hemligt uppdrag.

Männen har förberett ett arbete och allt kretsar kring telefonkiosken. Kanske väntar de på att någon skall komma och ringa ett samtal eller så har samtalet redan skett tidigare. De är där för att samla information kring detta. De vill inte väcka uppmärksamhet till sig och ändå syns de om man tittar mitt på dagen. Solen står högt och kastar en skarp skugga på asfalten utanför. Vi befinner oss på en lugnare bakgata mitt inne i en stor stad. I bakgrunden hörs suset från en motorväg längre bort. Det pysande ljudet från en buss som stannar till vid en busshållplats vid gatan bortanför. Människor som pratar och barn som leker och skrattar och från en gård längre bort. På vår bakgata hörs alla dessa ljud på avstånd. Här susar det till från parabolen som när man försöker vrida in rätt radiokanal. Männen jobbar koncentrerat och plötsligt hörs ljudet av steg som närmar sig.

Telefonkiosken blir central i bilden som en symbol för centrum av kommunikationen. Det för tankarna tillbaka i tiden till innan mobiltelefonerna. Männen ser ut som hemliga agenter kanske i det till kalla kriget och arbetet de utför är någon slags spionverksamhet. Vem är det som ska prata och kommunicera i telefonkiosken? En annan hemlig agent eller en vanlig medborgare? Är männen ute på ett statligt uppdrag?

Bilden är gjord som street art målningar på en vägg där målningarna integreras väl med sin omgivning och blir en del av den. Kanske man skulle sett verket från flera olika håll, som ett rumsligt verk och analyserat det på så sätt.Temat för bilden är onekligen kommunikation och vår rätt till yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Vem kan kontrollera och höra vad vi säger? Kommunikationen idag och avlyssningsmetoderna är inte så här tydliga men det pågår en diskussion kring vår integritet och vem som kan kontrollera vad vi gör på Internet. Våra smarta telefoner kan tala om för den som vill veta väldigt mycket om vilka vi är, var vi rör oss och hur och med vem vi kommunicerar.

Det här verket tros vara gjort av streetart konstnären Banksy och den dök upp på en vägg i den brittiska staden Cheltenham april 2014. Om man söker information om Cheltenham så förstår man snart att valet av plats för denna målning säkert inte här någon slump. Staden är  centrum för brittiska GHHQ vilket betyder Government Communications Headquarters. Konstverket kan upplevas på plats, men störst spridning får verket som avbildat foto i olika digitala medier. Där kan man se verket från flera synvinklar. Bilden färdas sålunda väldigt snabbt från sändare till mottagare.

Banksy har i sitt arbete försökt att vara anonym med sin identitet, men det har bara skapat en extra hype och ett intresse för honom som person. Kanske är det hans avsikt? Han har blivit som en ikon som grafittimålare och hans bilder kännetecknas av grafitti som liksom smälter ihop med verkligheten.

Detta verk kan förstås mot bakgrund av hans tidigare arbete som gatukonstnär där han ofta kritiserar fenomen i vår samtid och på ett enkelt och skickligt sätt visar sin kritik. Verket kan också relateras till annan samhällskritik och i kan ses som en kommentar till den pågående debatten om vår integritet och yttrandefrihet främst på Internet. För mig personligen så relaterar jag verket till den pågående debatten om Edvard Snowden som visselblåsare och kanske vill Banksy genom detta verk peka på vår samtid och visa att vår yttrandefrihet är hotad och att vi utsätts för kontroll när det gäller vår kommunikation.

Kommentar:

I min analys har jag utgått från Sonnesons modell så som den beskrivs i Tildehäftet. Jag ville skriva en sammanhängande text och ta med de semiotiska begreppen i den texten utan att skriva ut att nu ska jag undersöka denotation, referentiellt rum osv. När man jobbar med eleverna tror jag att det är väldigt bra att ha en tydlig mall som de kan följa. Det är lättare för dem att komma djupare i analysen då, men svårigheten ligger väl I att det inte ska blir för uppradade kommentarer. Jag tilltalades av att skriva sammanhängande och att försöka hitta min egen berättelse om bilden. Att skriva en bild.

Man kan säga att jag i min analys gjorde en uppdelning som påminner om Norströms. Att först beskriva det man ser- den denotativa delen och sen vara mera öppen och associera- den konnotativa delen. Kanske skulle jag inför ett sånt här verks om jag valde haft flera bilder och sett verket från flera håll precis som Norström gör I Poseidonanalysen. Om jag hade upplevt verket på plats hade det varit självklart. Nu blev det som att jag analyserade ett fotografi av street art på en vägg men där verket I sin tur var beroende av rumsligheten kring telefonkiosken. I slutet av analysen har jag valt att använda delar av Norströms fyra kontexter som han menar är avgörande för hur tecken tolkas. Jag valde att ta med den delen för att det ger en bra sammanfattning och ett bra djup till analysen.